MONEDITAS PA´L JUDAS

Förväntningarna är höga bland den samlade folkmassan. Alla har blickarna riktade mot den fågelskrämsliknande dockan som är upphängd mellan några ledningar. Någon har valt att ge en känga åt Chiles nytillträdda högerpresident Piñera och klätt dockan I en valkampanjtshirt med hans namn.
Så tänds den bensinindränkta dockan på och förvandlas till ett eldsmoln som i hög fart kränger över våra huvuden. Spraket från armar och ben som lossnar blandas med förtjusta rop och suggestiv livemusik. Barnen, och en och annan vuxen karl, är ivriga på att få rusa fram och leta efter nedfallande mynt. För det är det det hela går ut på. Dockan symboliserar Judas och är fylld med småmynt som barnen samlat in under veckan. Bränningen på påskhelgens söndag är som en hämnd för Judas giriga svek mot Jesus.

I alla stadsdelar runt om i Valparaiso samlas grannarna för att fira denna religiösa traditionen som kallas Quema de Judas. Vid den andra queman vi går till är stämningen riktigt familjär. En äldre kvinna går runt och delar ut små platskoppar med vin till den som vill ha. Barnen får ballonger med små paket med chokladägg och innan bränningen läses ett testimonio upp. Alla läser Fader Vår tillsammans och sedan är det dags för skämtsamma hälsningar till de mest välkända profilerna i kvarteret.

Jag har kommit in i mitt gamla liv här igen och tycker tiden går alldeles för fort. Dagarna fylls av caféhäng, jobb och promenader bland kullarna. På kvällarna har det bland annat varit gemensamma middagar i kollektivet, barhäng, cumbiadansande till fem på morgonen, grillfest och välgörenhetsfestival.
/Linn

Som avslutning på en välgörenhetsfestival var det ett litet karnevalståg med musiker och dansare som gestaltade berättelsen om quemas de judas.



Pamela, som jag hyr av och bor med

Street style

Street style

Valparaiso

Passagen där jag bor

Middag med de andra i kollektivet

Ljugarbänk á la Valparaiso