fredag 26 november 2010

FINA MÖTEN I CARTAGENA


Jag sätter mig på en bänk vid en lummig park i den gamla delen av Cartagena. Jag känner för att prata lite så jag frågar mannen bredvid vad parken heter, trots att jag redan vet. Det leder till en trevlig pratstund med José Antonio. Trots att han bara bor två timmar bort har han inte varit här på 28 år. Han sitter och väntar på sin dotter som har skolavslutning i en byggnad bredvid. Imorgon är det jullov. Hans efternamn är Marquez och han berättar att han är avlägsen släkt med nobelpristagaren Gabriel Garcia Marquez. Själv jobbar han som bonde och odlar majs, yuca och platano på sin egen mark.

Efter ett tag går jag vidare. Det är hektiskt och kokhett. Jag letar efter nånstans att sätta mej och ta något att dricka. Till slut trillar jag in i en affär/enkel servering med namnet El Che. Snart förstår jag varför. På väggarna sitter flera bilder av Che Guevara och ägaren själv ser ut som en sextioårig version av den argentinsk-kubanske revolutionären. Han bär en svart basker, har stort svart skägg och lockigt hår i hästsvans. Alla som kommer in tilltalar honom med Hola Che! Egentligen heter han Augustin. Jag blir sittandes på en gul plaststol tillsammans med några äldre herrar. De är prydligt klädda med kostymbyxor, kortärmade rutiga skjortor och blanka skor. El Che är stamstället dit de kommer för att umgås över en flaska öl eller läsk. Jag blir inregnad och därför kvar en ganska lång stund. "Dålig dag för vattenförsäljare idag", konstaterar Victor och spanar ut mot skyfallet. Av en taxichaufför fick jag häromdan veta att ca 52 % av Colombia är översvämmat och att det är riktig kris på vissa ställen.

Under hela tiden är det aldrig någon kvinna som sätter sig ner vid borden. De verkar betydligt mer upptagna och kommer bara in för att handla. I affären finns allt möjligt. Matvaror, sockerrörsbrännvin, glödlampor, superlim. När jag lämnar El Che en och en halv timme senare känner jag mig upprymd. Vilken pärla till ställe och kul att få hänga med gubbarna ett tag. /Linn







Typisk ölreklam, som man hittar över hela Latinamerika.

Min nye vän José Antonio

1 kommentar: